Nu sitter man här igen. Känner mig tom i huvudet psykostom. Helgen har sprungit förbi, känns som att hela livet har sprungit förbi mig, Var fan tar tiden vägen. Har bråkat på min pojkvän hela helgen. Pallar knappt se på honom. Tycker att han fifflar och smusslar med saker, men jag vet inte riktigt var det är. Har bara den gnagande känslan inom mig att något är fel. Han säger att jag 'är sjuk i huvudet, jag håller med. Men alla andra är jävligt sjuka också, Vad ska man hitta på för att bli glad. Jag står inte riktigt ut i denna världen. Tycker att han utger sig för att vara ett helgon, och det går inte ihop med min personlighet som snarare är att vara så ärlig som möjligt och inte utelämna några dumma tankar bara för att jag vill att man ska bli accepterad som man är. Han säger att han hatar porr, att det är äckligt och att det inte bör finnas med i en relation. Han uttrycker sig som att det är sjukt att kolla på porr om man har en flickvän, men ändå sitter han där och runkar framför datorn när jag kommer hem från skolan. Usch blir fan äcklad, jävla hyckleri. Sen kommer han till mig och säger att han inte alls kollade på porr, är du dum i huvudet eller jag såg ju dig. Skitsamma pinsam situation men håll fan inte på och helgonförklara dig själv inför mig. Urk lögner, och jag som inte kan lita på någon.. Nu kan jag inte gå hem från skolan utan att tänka på att han sitter där och runkar hemma. Egentligen hade jag kunnat tända till på det, men fan heller inte när man inte kan stå för att man gillar det. Samma sak med den jävla facebooken, eller med tjejer. Går runt och snackar en massa skit om att tjejer är horor, med massa smink och korta kjolar. Att dom ser cp ut och att man är dum i huvudet om man lägger upp avklädda bilder på sig. Sen sitter han ändå där dag in och ut och raderar historik på datorn för att han är inne och kollar på dessa honor. Vad är grejen? Stå för vad du är för i helvete. Och facebook, att du får ångest varje gång du är inne där och att du hatar det, sen sitter du ändå där varje dag och mailar och har dig. Jag vet inte, säger du bara saker för att hålla med mig ? Jag får inte grepp om vem du är. Men jag är medveten om att detta är sjuka tankar och att jag inte ska bry mig om dessa tankar för dom spelar ingen roll. Jävla psykoshjärna. Jag tror inte att jag älskar någon. Jag vet inte vad kärlek är men vem vet det tror mångaär som jag, r'ädda för ensamheten. Men jag ser inte det som en ursäkt för att vända sig utåt mot folk för att må bättre i sig själv, men det är så samhället fungerar. Det är så man gör. Jag kan inte göra så längre, jag tycker att det är falskt. Jävla knäppa hjärna. Jag vill göra slut med dig hjärna. Har inte gjort något i skolan på länge, ligger efter med ett arbete som jag måste skriva. Jag vill skriva det, men har någon spärr i hjärnan som gör att det inte blir gjort. Antagligen koncentrerar jag mig för mycket på att kontrollera pojkvännen min. Vill bara skrika.